Vardagsliv

Lantbruk, djurhållning, fiskenäring och hantverk har varit vanliga sysselsättningar för stadens invånare och har format livsmönstren under lång tid. Att ta hand om djuren genom att leda korna till betesmarker utanför staden och ta ner hästarna till vattnet för att dricka var ofta en uppgift för barn att hjälpa till med. Att känna till bestämda rutiner för laxfisket eller var man hittade en lera som var bäst lämpad för drejning eller tegeltillverkning blev en naturlig del för sjömännen respektive keramikerna i staden.

Alla sätt som människor har utfört sina sysslor eller förehavanden på är en del av vardagslivet. Barn, kvinnor, män, unga eller gamla, födda i staden eller inflyttade – alla är de med i att skapa och upprätthålla vardagens rutiner.

På 1800-talet lagstadgas skolplikten, som innebär att barn måste gå i skola för att lära sig läsa, skriva och räkna för att själva kunna förstå sin samtid och vad som händer i världen och livet. Många i staden kunde inte läsa tidigare, utan hade fått förlita sig på andras färdigheter.

1904 kommer elektriciteten till Falkenberg vilket medför stora förändringar. Dagsrytmen blir en helt annan. Tidigare har man vaknat när solen gått upp, och när det började skymma mot kvällen inväntade man mörkrets verkliga intåg för att tända den dyrbara fotogenlampan, man kurade skymning som det kallades. Under kuraskymningsstunden kunde man koppla av eller sitta och samtala tillsammans, kanske berätta en intressant, rolig eller spännande historia, sägnernas stund kunde infinna sig. När elektriciteten kom fanns inte det behovet längre då det fanns möjlighet att tända upp hela bostaden under dygnets alla timmar, när man så önskade. Nu börjar också den mekaniska klockan få allt större betydelse i människors liv. Den mäter arbetstiden för de som tar anställning i de fabriker och industrier som etablerar sig i staden. För industriarbetarna blir också gränsen mellan bostad och arbetsplats, liksom mellan arbete och fritid, tydligare än vad den varit för dem som varit verksamma inom jordbruket.

1938 fick vi i Sverige två veckors lagstadgad semester. Tidigare hade människor varit i sysselsättning varje dag i veckan hela året om, utom söndag och vissa helgdagar. Vad semestern skulle fyllas med fick människor tips om i tidningar, radioprogram och böcker.

Vardagslivet handlar om de dagar som inte är högtidsdagar, alltså inte födelsedagar, examensdagar, bröllopsdagar, påsk, jul eller nyår. Vardagarna är alla de andra dagarna. Vissa tydliga mönster återkommer, från uppvaknandet efter nattens vila och förberedelser inför dagen, till huvudsysselsättningen såsom skola eller arbete som sedan övergår fritid och samvaro med familj och vänner för att avslutas med vila inför nattens sömn.

Hur dagen ser ut och vilka uppgifter den fylls med beror på vilken människa det handlar om och var och när hen levt. För att kunna skapa en förståelse för människans sätt att leva och verka är det av stor vikt att kunna komma så nära inpå vardagslivet som möjligt. Att kunna få en inblick i vad som händer innanför hemmets fyra väggar i Falkenberg en onsdag klockan sju och sätta det i jämförelse med vad som hände en onsdag klockan sju för, säg, hundra år sedan. Vilka bodde i Hindströmsgården på Storgatan 69 år 1898 och hur såg deras liv och dagar ut?

Med hjälp av foton, brev, dagböcker, tidningsartiklar och andra bevarade dokument kan vi följa människors liv i staden. En historieskrivning som är viktig att bära vidare och fortsätta för framtida bruk. Varje människas dag är viktig för historieskrivningen och samhällsdokumentationen.